Det största initiativet till stöd för ett språk sker i Baskien: Korrika

  • Den 30 mars kommer baskiska medborgare att lansera den mest fullspäckade initiativet ett land gjort för sitt språk. Hundratusentals människor kommer att delta i ett initiativ som lämnar över en stafettpinne från hand till hand utan avbrott; samma stafettpinne som har blivit en symbol för själva språket. Över 11 dagar och 10 nätter, en språkfestival som kommer att gå i över 210 timmar, som kommer att löpa genom de flesta baskiska byar och städer, totalt en sträcka på cirka 2300 kilometer. Baskien ligger i den södra delen av den franska staten och i den norra delen av den spanska staten.


2017ko martxoaren 30an - 13:57

I följande video visas bilder av förra årets Korrika:

Arrangörerna sätter ett hemligt meddelande i stafettpinnen som läses i slutet av festivalen, efter att ha passerat genom tusentals händer. Det anses vara en ära att bära trä-stafettpinnen med en symbol för baskerna och därmed kan olika föreningar och organisationer "köpa" mil till stöd för det baskiska språket. AEK, den organisation som ansvarar för undervisningen av det baskiska språket för vuxna är arrangören av detta gigantiska publikfinansierade händelse och de insamlade pengarna går till dem.

Det baskiska språket har varit nära att försvinna. För närvarande talar runt en miljon människor baskiska och enligt UNESCO riskerar det att försvinna, särskilt i vissa områden. I vissa områden är det ett officiellt språk, men inte i de flesta av det baskiska territoriet. Korrika ger hela territoriet en fest att fira tillsammans. Medborgarna som stödjer deras språk organiserar olika typer av arrangemang när Korrika passerar genom deras städer.

Detta initiativ samt dess organisatör AEK, skapades av baskerna själva. Korrika sker en gång vartannat år och i år är den 20: e upplagan. På grund av sin framgång har andra samhällen med mindre använda språk börjat organisera samma initiativ i sina egna länder. I Katalonien, Irland, Bretagne, Wales, Galizia och Valle i Aran görs samma sak till stöd för deras språk.

Varför behöver det baskiska språket Korrika?

Det baskiska språket har drabbats av en stor nedgång, särskilt under de senaste tre århundradena. Förlöjligande av de som talade baskiska, böter och misshandel för att tala det enda språk de visste är bara några exempel av förtryck som basker fått utstå för sitt språk. Bland andra faktorer spelade den psykologiska pressen en stor roll för människor att ändra sitt språk. De flesta lingvister är överens om att de språkliga strategier som tillämpas av Spanien och Frankrike mot baskiska språket har haft en direkt inverkan.

Ringen är förmodligen den starkaste symbolen för förtryck som det baskiska språket har lidit. Det var förbjudet att tala baskiska i skolan och när en lärare hörde ett barn tala det, brukade läraren ge honom den eleven ringen. Barnen fick ge ringen till några andra barn som talade baskiska. De gjorde barnen blir informatörer och den som hade ringen i slutet av veckan blev straffad, ofta fysiskt. Många basker hatade sitt språk på grund av ringen och de vägrade även att överföra det till sina barn på grund av det lidande som det innebar. Sammanställningen av vittnesmål i Baskien visade att bruket av ringen var en allmän praxis åtminstone i de två senaste århundradena. Många basker som drabbats av ringens följder lever fortfarande.

Det baskiska språket förbjöds under diktaturen som pågick i över 40 år. Civilklädda poliser spionerade på och letade upp människor som talade baskiska på gatorna för att straffa dem. De raderade nästan det baskiska språket från det offentliga livet och hävdade att det var ett språk mot modernisering.

På 50-talet började hemliga organisationer för att lära ut baskiska bildas och på 60-talet började man undervisa baskiska i privata hus. En ny rörelse till stöd för språket föddes. På 70-talet var den politiska situationen redo för att tusentals baskiska medborgare blev skriv och läskunniga i baskiska i AEK skolorna (AEK: Samhällsbaserad organisation för undervisning av baskiska språket) som skapats av rörelsen till stöd för det baskiska språket. När diktaturen var över, 1980 kom vissa visionärer från tiden med idén att organisera Korrika för att få finansiering till undervisningen.

Efter 35 år är det baskiska språket fortfarande inte officiellt i de flesta delarna av dess talade territorium. I vissa områden erbjuder inte offentliga skolor möjligheten att studera sin utbildningen på baskiska och därmed måste tusentals barn resa hundratals mil per år för att delta i baskiska skolor i andra städer. I de områden där det baskiska språket har officiell status har betydande framsteg gjorts, men ändå fortsätter den spanska regeringen att anmäla domstolar och stadsråd för att de pratar baskiska. Utöver detta kan baskiska folket knappast glömma dagen då den spanska polisen stängde den enda tidningen på baskiska 2003. Tidskriften "Egunkaria" hade finansierats med allmänna insamlingar. Styrelsen greps och torterades av den spanska polisen. I den franska staten har endast det franska språket officiell status och skolornas undervisning på baskiska har i det förflutna tagits till domstol. Vidare har en by som bara i januari förklarade det baskiska språket som sitt officiella språk tagits till domstol.

"Sprid baskiska språket och låt oss alla gå i Korrika"

Enligt vissa experter kommer hälften befintliga 7000 språk i världen att försvinna under detta århundrade. Det finns fortfarande ett stort arbete att göra för att normalisera det baskiska språket i Baskien, men själva språket lever fortfarande.

"Euskara, det baskiska språket, är vår enda fria territorium." "Ett språk försvinner inte på grund av att de som inte vet om det inte lär sig det, utan för att de som kan det inte använder det." "Det är otroligt vackert att höra dig tala baskiska." Detta är några av de meningar skrivna på t-skjortor, barer och gator i Baskien. Korrika är ett gigantiskt initiativ som kräver involvering av hundratals frivilliga och som det baskiska folket är oerhört stolta över att kunna genomföra.

Tusentals baskiska medborgare lägger sin inre energi på detta initiativ för att hålla liv i och stödja sitt språk och vill genom detta realisera sin vision om att få tala sitt eget språk i sitt eget land.

Översättning: Isabel Azcárate


Kanal honetatik interesatuko zaizu: Korrika
2024-03-25 | Leire Artola Arin
Burbuilaren ostean badago zer erein

Irundik Baionara, ezin ezkutatuzkoa izan da 23. Korrikak eragindako harrotasuna. ‘Herri Harro’ leloak zentzua hartu duela ikusi dugu lekuko hartzaileen aurpegietan, eta atzetik euskararen alde oihuka aritu diren korrikalariengan. Bakoitzak bere gorputzetik eta bere... [+]


Inoizko Korrikarik ikusiena izan da

1.700.000 ikustaldi izan ditu EiTBren emanaldiak –Hamaika TBrenak gehitu behar zaizkio–. Pozik agertu dira AEKko arduradunak: “Inoizko Korrikarik erraldoi eta anbiziotsuena lortu dugu, herria harro egoteko modukoa”.


Eguneraketa berriak daude